Jaa..
Jag ger mej själv helgen ut att vara bitter och sur på bloggen..
Sen blir det den där roliga, tokiga igen..
..
..
..
Förhoppningsvis..
..
..
Not ready to make nice..
Jaa-a, det är en sån' här period just nu.
Boring, i know. Sorry.
Jag vill ju egentligen bara skrika till er alla.. Det kommer.
Here we go..
Forgive, sounds good
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything
But I'm still waiting
I'm through with doubt
There's nothing left for me to figure out
I've paid a price
And I'll keep paying
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and
I don't have time to go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
'Cause I'm mad as hell
Can't bring myself to do what it is you think I should
I know you said
Can't you just get over it
It turned my whole world around
And I kind of like it
I made my bed and I sleep like a baby
With no regrets and I don't mind sayin'
It's a sad sad story when a mother will teach her
Daughter that she ought to hate a perfect stranger
And how in the world can the words that I said
Send somebody so over the edge
That they'd write me a letter
Sayin' that I better shut up and sing
Or my life will be over..
...
This will eat me up!..
Ju mer jag tiger ju mer äter det upp mej.
Tystaden.. Tålamodet.. Hatet..
Jag samlar kraft för att skrika mej hes!
Way to go girl! Yiiihaa
.
Jag är så jävla bitter..
Jag blir lite less på mej själv..
Känns som att det går framåt.. INTE!!
Jag skiter i om detta blir att "hänga ut"..
Jag måste få det ur mej.
Skrutts pappa har spärrat sin telefon så att jag ej kan ringa honom..
Alltså vet han inget om Alex, hennes mående osv..
Det är ca 4 månader sedan jag ens hörde ett ord från honom.
Idag ringde jag till Skrutts farmor från hemligt nummer, och hon svarade äntligen..
Men lämpligt nog stod hon på affären och lovade ringa upp..
JAA-A, Herregud vad hon ringde upp..
Jag är fortfarande stum över detta beteede från Alexandras pappa, farmor, farfar, farbror och faster..
Jag vet inte mer vad jag ska göra..
Jag har kämpat mej blå.
Kan man verkligen ge upp? Känns fel av mej. Men nu då?
Hjälp?
Alexandra med hennes pappa när hon endast var någon vecka gammal..
Idag är det ett år sedan..
<3
Att vara mamma..
Det är inte alltid det lättaste för hjärtat vill jag lova..
Alla tankar och funderingar om hur jag vill ge henne den bästast bästa.
Hur jag ska lyckas undvika att hon blir sårad eller på något vis felbehandlad eller skadad..
Det här med sårad är så förbannat jävla svårt med en pappa på vift.
Hur ska jag hantera hela situationen på ett bra vis så att Alex inte blir lidande eller på något vis anklagar sej själv för den försvunne pappan..
Jag måste uppfostra henne så att hon blir stark och stabil enda in i själen, jag måste försöka ge henne förståelse och styrka så att hon växer upp och blir en trygg liten människa..
Bla bla bla..
Problemet är ju att jag inte vet hur jag ska göra för att allt ska bli sådär super massa bra för henne..
Oron över framtiden är alltid och ständig och det gör faktiskt ont i hjärtat ibland av all oro..
Det var nog bara det jag ville säga..
Jag älskar dej av hela mitt hjärta, själ och kropp min lilla skruttebang!
...
Jag tror inte ens jag han märka att det var sommar innan det var höst igen..
Vilket skit!
Skrutt älskar att bada!
Den goa lilla ungen!
Idag fyllde Sofia 14 stora år.
Då fick hon ett kort med texten;
"Grattis till en kille som är COOL COOL COOL".
På insidan skrevs "Grattis Stina på 13års dagen"
Kul tjej liksom.
Och i brist på bra kort i affären så fick hon ett till kort som var format som ett prinsesslott med texten;
"Till en liten prinsessa, hoppas du får en magisk dag!"
Snäll tjej!
Snel hest!
