.

Jag och Keeper har lite samarbetsproblem vad gäller promenader med vagnen..
Eller oftast inte, bara ibland.. Eller säg varannan gång då!
Varannan promenad går han fint bredvid vagnen helt utan problem MEN vissa dagar är han helt omöjlig, typ som att han har tävling med vagnen, "jag är bäst, snabbast" osv.. Suck!

Hur som helst, det jag gjorde var att prata högt!
Jag brukar prata högt med mej själv, med keeper och nu med skrutt.
Men jag glömmer ibland bort att jag är ute eller bland folk.

Det hände idag!
Jag blev så arg och irriterad på Keeper att jag högt och tydligt frågade om han var helt dum i huvudet?!

Ett högt och arg harklande bakom mej, snurrar runt och får se en riktigt sur och le tant glo på mej hatiskt.
Om blickar kunde döda!!
Får inte jag fråga min hund om han är trög dvs dum i huvudet?
Äsch, smet hur som helst iväg med svansen mellan benen.. Kändes det som..

Och sen gjorde jag om samma sak igen..

Knöt fast hunden utanför och gick in och gjorde några snabba ärenden..
När jag kommer ut igen säger jag något i stil med, "Nu hade du tur som fick följa med hem igen bråkiga hund!"
Och som trolleri tittar ännu en sur tant fram bakom knuten.. Vafan!!
Och där stod jag och skämdes igen..

Jag bara snackar strunt!
Jag skulle aldrig lämna min hund någon stans och han är inte dum i huvudet!
Jag var trött, svettig och helt slut efter allt konkande i snön med vagn och hund som inte vill lyssna..
Ja, och när man är helt slut kan det ibland komma babbel som kan uppfattas dumt..

Hur jag alltid lyckas babbla vid fel tillfälle är dock ett mysterium..

Jäkla sura kärringar!!.....

Här har vi hunden som till och från är dum i huvudet..
Världens bästa Keeper!! <3



Note to self; Tänka innan man pratar kan vara en god ide..