.

Jag är så jävla förbannat trött på människor och deras prat.
Vill kräkas på er alla som orkar hålla igång och snacka och ha er.
Jag är färdig med sånt här dravell!
Fattar inte ens hur ni orkar..
Istället för att tänka "hujedamej, hur ska det här gå??" eller "ånej, det här kommer ju inte gå."
Kan man väl förfan ha lite hopp och tro och tänka "Det här kommer nog gå jätte bra!!" eller "det här klara Sanna galant, hon är stark."
Eller?
Vad är allas problem?!
Går det inte att tro possitivt om någon annan?
Tro att någon kommer klara av saker bra eller kanske till och med bättre än vad man själv klarat av det?!

Det är fan inte konstigt att man tvivlar och inte kan lita på människor och allmänheten när man vuxit upp i en familj där man hela tiden blir ifrågasatt i vad man gör.
Där man hela tiden måste bevisa att man duger och att man klarar av saker.
Där man aldrig någonsin blir betrodd att klara av saker på egen hand eller får ens en uns av uppmuntran att göra det! Fyfan rent ut sagt!
Jag är färdig med er, Jag är färdig och över att hela tiden bevisa mej bra och duglig för er!
Du är för i helvete min pappa och borde kunna bete dej bättre än vad du gjort hittills..

Jag tänker inte bevisa ett dugg mer för "folk".
Jag tänker kasta bort människor som inte ger mej något och människor som bara tillför negativa energi.
Det är viktigare än någonsin att jag sorterar och kastar bort nu så att jag kan må bra och stå på egna ben.
Jag behöver inte mer skit och jag klarar mej alldelens utmärkt utan er..
Er med stora, fula, negativa munnar.

Tack och hej!