Att vara mamma..
Det är inte alltid det lättaste för hjärtat vill jag lova..
Alla tankar och funderingar om hur jag vill ge henne den bästast bästa.
Hur jag ska lyckas undvika att hon blir sårad eller på något vis felbehandlad eller skadad..
Det här med sårad är så förbannat jävla svårt med en pappa på vift.
Hur ska jag hantera hela situationen på ett bra vis så att Alex inte blir lidande eller på något vis anklagar sej själv för den försvunne pappan..
Jag måste uppfostra henne så att hon blir stark och stabil enda in i själen, jag måste försöka ge henne förståelse och styrka så att hon växer upp och blir en trygg liten människa..
Bla bla bla..
Problemet är ju att jag inte vet hur jag ska göra för att allt ska bli sådär super massa bra för henne..
Oron över framtiden är alltid och ständig och det gör faktiskt ont i hjärtat ibland av all oro..
Det var nog bara det jag ville säga..
Jag älskar dej av hela mitt hjärta, själ och kropp min lilla skruttebang!
Gumman du är en jätte bra mamma, och Alexandra har allt hon behöver, en mamma som älskar henne mer än livet själv och som gör det bästa för henne. Hon behöver inte sin pappa om han inte tillför något bra, du är det viktigaste för henne och det är det enda hon behöver just nu.
<3
<3
Sanna! du är en underbar mamma till alex och jag vet att hon får och alltid kommer att få allt hon behöver av dig!
Jag har aldrig tvivlat på dig en sekund och vet att du alltid kommer att finnas för alex och göra det som är bäst för henne.
du är en bra mamma! glöm inte det!
hon vet inget om hennes pappa, så tror inte att hon kommer att bli lidande av det så himla mycket? om du berättar hur allt var, så kommer hon att förstå dig när hon är så pass stor.
och jag vet att hon kommer vara så himla glad och tacksam över att hon har dig som mamma.
Mamma, du kan nog mer än du tror <3
